Ett intresse
Jag har insett att jag måste skaffa mig någon typ av hobby, en som inte inkluderar biljetter för sisådär 10 000 kronor. Så vad ska jag göra? Visst jag tränar och tycker det är kul, men det är inte som fotbollen. Jag funderar på att ta upp spanskan igen, men kommer medborgarskolan lyckas denna gång? Franska hade annars varit skoj, men borde jag inte satsa på att lära mig spanskan ordentligt först? Borde man satsa på att jobba volontärt någonstans eller ska jag försöka göra något kreativt? Slutsatsen är i alla fall att även om jag har massor att göra med skolan så känner jag mig understimulerad, vilket är lite mysko.
Måsten och orken som försvann
Satte klockan på halv åtta, Emelie bankade på dörren halv åtta, när gick Linda upp? Jo halv nio. Hade jättefina ambitioner att ta en morgonprommis och sedan förbereda mig för dagens seminarium. Sitter med artiklarna uppe men orken försvann någonstans i alla konstiga drömmar. Kan någon snälla ge mig en spark i rumpan?
Morgonstund har guld i mun
Vilket konstigt uttryck egentligen, heter det verkligen så? I vilket fall som helst, somnade inte förrän kanske halv vå inatt men vaknade ändå utsövd halv nio och har efter det ätit en mysig frukost och fixat med lite KomMedia saker. Prokuktivt värre och nu ska jag börja läsa alla mina 7 artiklar som vi ska ha seminarium på imorgon.
Vad jag dock ville komma fram till är hur mysigt det är att vakna tidigt av sig själv och bara njuta av den extra tiden man helt plötsligt fick. Mysigt!
Vad jag dock ville komma fram till är hur mysigt det är att vakna tidigt av sig själv och bara njuta av den extra tiden man helt plötsligt fick. Mysigt!
Home sweet home
På fredag ska jag hem. Hem till Göteborg. Det blir snurrigt det där, eftersom jag har två hem. Ett i Göteborg och så mitt alldeles egna i Växjö. Men i alla fall, på fredag ska jag hem till mitt första hem. Och jag längtar. För jag saknar mamma, jag saknar alla mina tjejer, jag saknar mina bröder, jag saknar pappa och jag saknar Göteborg. Och ändå har jag bara varit i Växjö sen 20 augusti. I vilket fall, jag längtar tills fredag.
En till som ska till Göteborg i helgen är Sarah (och kimpa förstås). Så mycket som vi setts det senaste har vi inte setts på huuur länge som helst, och snart når vi nog den kvoten som behövs för att hon ska kunna snacka skit om mig med sin andra hälft. Men men, låt mig få överdosera Salah, det kan behövas.
En till som ska till Göteborg i helgen är Sarah (och kimpa förstås). Så mycket som vi setts det senaste har vi inte setts på huuur länge som helst, och snart når vi nog den kvoten som behövs för att hon ska kunna snacka skit om mig med sin andra hälft. Men men, låt mig få överdosera Salah, det kan behövas.
Jag o Salah i Thailandet 08.
Avatar
Såg i lördags filmen Avatar för andra gången. Och fick lika mycket rysningar denna gången som när jag såg den på bio. Många säger att den är en moderniserad Pocahontas, andra säger att den är överdriven. Men jag vill säga att den speglar vårat samhälle, precis som Pocahontas visar på hur kolonialismen förstörde för ursprungsbefolkningar i hela världen visar Avatar vad rika företag gör i fattigare delar av världen. Visst i Avatar förstör de ett träd som som kan prata med människor, men vilka är vi att säga att det finns människor i exempelvis Amazonas som inte har de likadant. Företag och högt uppsatta politiker roffar åt sig naturresurser från krigsdrabbade områden, vilket gör dem rikare och de kringboende ännu fattigare och utsatta.
Filmen är så bra, men nu sitter jag bara här och är arg. Allt handlar alltid om pengar och makt och de som är rika blir rikare samtidigt som de fattiga blir fattigare. Fan!
Filmen är så bra, men nu sitter jag bara här och är arg. Allt handlar alltid om pengar och makt och de som är rika blir rikare samtidigt som de fattiga blir fattigare. Fan!
Gutte is calling for me
Jag tänker inte ens nämna valet i princip för det är pinsamt att inse faktum att minst 6% av Sveriges befolkning inte anser att invandringen gynnar vårt land. Så nog om det.
En helt annan grej som slog mig i söndags var min längtan efter Guatemala. Jag har inte tänkt mycket på Antigua och Gutte alls det senaste. Haft så mycket annat i tankarna men så i söndags bjöd Louise på banankaka. Och inte vilken banankaka som helst, utan den smakade precis som bananabread, något vi gick och längtade efter under våra spanskalektioner och åt så fort vi fick möjlighet. Och sen idag hade vi en lektion om Latinamerika och vår föreläsare slänger upp bilder på mayatempel och Macchu-Picchu. Ångesten kommer krypande i magen och frågar mig, vad gör jag i Växjö när jag kan vara i Antigua?
En helt annan grej som slog mig i söndags var min längtan efter Guatemala. Jag har inte tänkt mycket på Antigua och Gutte alls det senaste. Haft så mycket annat i tankarna men så i söndags bjöd Louise på banankaka. Och inte vilken banankaka som helst, utan den smakade precis som bananabread, något vi gick och längtade efter under våra spanskalektioner och åt så fort vi fick möjlighet. Och sen idag hade vi en lektion om Latinamerika och vår föreläsare slänger upp bilder på mayatempel och Macchu-Picchu. Ångesten kommer krypande i magen och frågar mig, vad gör jag i Växjö när jag kan vara i Antigua?
När vi besökte Tikal i norra Guatemala
Lugnet före stormen?
Nu sitter jag här en torsdag förmiddag och har helt plötsligt ingenting att göra. Eller jo, jag städar, diskar , läser lite kurslitteratur och så, men ändå. Vi skulle haft seminarium idag, men det blev inställt och flyttat till nästa vecka. Vilket i sin tur innebär att det blir fyllda dagar nästa vecka. Så det känns lite som jag är inne i den där lugna hålan mitt i en orkan, innan allt går åt helvete igen. Om ni fattar?
Äntligen Fredag
Det var längesen jag längtade så mycket efter en fredag som jag gjort den här veckan. Har haft massor av texter att läsa i vår kurs som vi hade inlämning och seminarium på idag och utöver detta har jag tränat, kilat på möten och umgåtts. Och igår kom Sarah och idag fick jag paket från HM och nu i helgen ska jag bara vara leeeeedig. Fick jättefina försenade födelsedagspresenter av min kära sambo också, bland annat en bok som heter Sex qvinnor i världen som verkar jätteintressant som jag sitter och bläddrar i.
Det känns så bra att seminariet gick bra idag. Som jag har oroat mig för engelskan, men tycker ändå att det gick bra. Att jag inte kan uttrycka mig ordentligt och inte hittar orden ordentligt gjorde ingenting, för egentligen är det ju bara jag som stakar mig, de som lyssnar förstår ju ändå vad jag säger. :)
Det känns så bra att seminariet gick bra idag. Som jag har oroat mig för engelskan, men tycker ändå att det gick bra. Att jag inte kan uttrycka mig ordentligt och inte hittar orden ordentligt gjorde ingenting, för egentligen är det ju bara jag som stakar mig, de som lyssnar förstår ju ändå vad jag säger. :)
Ensam är stark?
Har funderat en hel del över detta uttryck det senaste. Oftast följs det av citat som " i slutändan har du bara dig själv" och liknande klyschor som ensamma människor kommit på för att stärka varför de är ensamma och ingen klarar av dem. Bullshit skulle jag vilja säga.
Jag hade vart så liten om jag inte hade haft mina vänner och min familj. Ordet ensam kan man ju definiera, om man är ensam om man inte har pojkvän, ensam om man inte har någon familj eller ensam om man inte har vänner. Det sistnämnda skulle jag vilja säga är viktigast. Familjen tar man tyvärr lätt för given. Jag är så glad att jag har mina vänner. Både de "nya" här i Växjö och de gamla i Götlaborg, och sen de som spritt ut sig lite i världen. Har dock fått uppfattningen att man borde känna sig ensam om man inte har pojkvän, är det såpass? Jag känner dock inte att så är fallet. Vännerna mina fyller alla funktioner som en pojkvän skulle göra. Tror jag? Och sambo har jag ju redan.
Jag hade vart så liten om jag inte hade haft mina vänner och min familj. Ordet ensam kan man ju definiera, om man är ensam om man inte har pojkvän, ensam om man inte har någon familj eller ensam om man inte har vänner. Det sistnämnda skulle jag vilja säga är viktigast. Familjen tar man tyvärr lätt för given. Jag är så glad att jag har mina vänner. Både de "nya" här i Växjö och de gamla i Götlaborg, och sen de som spritt ut sig lite i världen. Har dock fått uppfattningen att man borde känna sig ensam om man inte har pojkvän, är det såpass? Jag känner dock inte att så är fallet. Vännerna mina fyller alla funktioner som en pojkvän skulle göra. Tror jag? Och sambo har jag ju redan.
Jag har ju trots allt redan människor att dela livet med. :D haha
Move that ass!
Har tidigare ikväll varit på mitt första spinningpass på väldigt länge, o herre jesus va gött det var. Jag glömmer av när jag inte tränat ordentligt på länge hur mycket jag älskar det, och hur bra man mår av det.
Spinning idag o sen yoga imorn bitti. Nu ska jag bli hög av alla endorfiner.
Spinning idag o sen yoga imorn bitti. Nu ska jag bli hög av alla endorfiner.
Jag har hittat hem
Läget just nu är som sådant att jag och min kära kombo sitter i varsin soffa och studerar. Ibland kommer det ett fnitter eller två, ibland visar vi filmklipp och ibland pluggar vi faktiskt på riktigt. Vårt kära husdjur är ute på äventyr med sina nyfunna ekonomvänner och vi gav honom massa råd på vägen innan han gav sig ut i den vilda campusnatten.
Jag är så glad, för utbildningen som innan känts lite olindig är nu så mycket Linda man kan komma. Jag sitter på föreläsningarna och suger i mig vad läraren säger och blir i princip besviken när det är dags att gå hem. Det är mycket, det är tungt och engelskan är svår, men det är en utmaning i sig, en utmaning jag med glädje tar mig an.
Vad jag kände att jag ville komma fram till var att både min nya lägenhet och utbildningen gör mig nöjd.
Jag är nöjd. Livet är trots allt ganska bra.
Hittade för övrigt en sjukt skön bild på mig och min ständiga följeslagare.
Lika nöjd då som nu?
