Linda

Ibland lär man sig saker när man tittar på tv, idag var det One tree Hill som gav mig en tankeställare:

 

Sitter med en chokladansiktsmask i facet och luktar som en hel chokladkaka vilket gör mig sugen att ta ett bett av mig själv. Haha Va konstigt det lät, men a, det luktar choklad i hela lägenheten. Typ som när man bakar eller nåt.

Smarrigt!

Idag är det helg, i alla fall i mitt huvud. Vi har en kanonhelg planerad med Afterschool, Stallarna, Brunch, Stan, Middag, Sivans/Stallarna och sedan en lazy sunday med vila! Detta till ära för Sofies kära vänner från Amerikat som kommer och besöker stan.  Alltså inte söndag utan resten av helgen!


Veckan har gått sjukt fort och jag har hunnit avverka en natt på hotell och en dag i Tibro. Tibro kan man fråga sig, men där sprang jag omkring i en härligt gul tröja och alla ungdomar frågade om vi kom från Svenska Spel och representerade Triss. Ganska kul faktiskt, för man ser ju likheten och då skrattade vi lite och tjötade med dem. Träffade en tjej som hade som mål att åka till Costa Rica och plugga spanska efter gymnasiet och en som ville läsa Freds- och Utvecklingsstudier. Jag tror jag stog och pratade med dom i typ en timma. Det är verkligen ett roligt jobb!

Jag har tamigtusan världens bästa vänner. När man kommer tillbaka efter att ha varit bortrest en vecka är de samlade hemma och har köpt en present till mig, för de tycker att jag ställt upp för dom. Jag som tycker att de ställer upp för mig minst lika mycket eller till och med mer. Sedan har vi tjejorna hemma och hon den dära i Stockholm o så självklart den där i Lund. Vad hade jag gjort utan er när resten av världen är dum i huvudet?

Som Fredde i Solsidan sa är vänskapsrelationer som grenar på ett äppleträd, vissa måste kapas. Det har jag gjort o nu har jag fasen de bästa äpplena i världen. Typ som de där 200 kronorsäpplena man kan köpa i Asien.

Och jag har inte brutit ett endaste ben. Stavas det så? Endaste eller ändaste? Aja, ni fattar vad jag menar. Åka skidor var kul. Jättekul. Inte gjort det på åtta år, men jag kunde ändå. Typ som att cykla, någonstans längst inne sitter det kvar. Fast det gjorde ont i knäna. Mina jävla knän. Frustrationen är hög. Nu vet ni. Puss.

Freds- och utvecklingsstudier gör en bitter på världen och mänskligheten, teorierna gör en bitter på att behöva sitta i bibblan, och nu säger mina vänner att jag är bitter. Det går utför. Vilket det också kommer göra nästa vecka när jag ska åka skidor. Färden mot Gbg börjar imorgon klockan nio, hämtas i staden vid tolv, plugg hela dagen och sedan mys med Jullan och Sanna för att på söndag gå upp tidigt som satan i gatan för att åka till Norge och Hemsedal. Jag ska åka skidor, inte bryta några ben, mysa,  basta, dricka öl, fira alla hjärtans dag, göra en konfliktanalys av Liberia, mysa lite till, dricka varm choklad, sakna mina bundsförvanter och njuta av livet.

Ja ä int bitter, ja är nöjd

 

 

...vi tror på fred på jorden.

 

Prepare for the JACK ATTACK!

Kommer jag vara helt slut efter min första dag i backen på typ 8 år. Jag längtar tills då, jag längtar hem till Göteborg, efter min familj, efter lillebror, efter mina tjejer, efter katten, längtar bort från campus tror jag mest.

Min partylillebror som för övrigt berättade för mig förut hur mycket han kommer skratta när jag ramlar i barnbacken, eller min största rädsla, att ramla i liften (i barnbacken)

Båda bröderna

 

 

Jag och Sofie hade en ganska givande diskussion. Eller egentligen inte så givande, men vi pratade. Campus är precis som Big Brother. Man stänger in ett x antal unga människor på en liten yta, förser de med alkohol (oftast införskaffad i Tyskland och har namn som Jeltzin och Zaranoff) för att krydda vardagarna och vips så har man intriger som heter duga. Intrigerna behöver man dock ingen alkohol till, de sköter sig bra själva, men vill man krydda upp så hjälper de till. Egentligen är det inte så konstigt när man umgås 24/7 i princip, men ibland undrar man varför Campus gör kaos med oss?

Datumet då Sofie äntligen blev tant tillsammans med mig. Först hade vi en oerhört onödig föreläsningen då vi fick en ännu onödigare assigment att göra. Men sedan blev dagen bättre.

 

 

 

 

 

Det vi läser nu är lika upphetsande som det låter. Det vill säga inget alls. Just därför var mötet vi på inriktningen hade med programansvarige idag en spark i rätt riktning. Hon beskrev hela tredje året och de ändringar som de gjort. Och äntligen är jag peppad igen! Förhoppningsvis kommer första månaden av sjätte terminen spenderas i Indien och resten av terminen på valfri ort i världen. Förmodligen kommer jag hamna någonstans i södra Afrika, men man vet aldrig. Att veta att jag kommer få resa om typ mindre än ett år gör att jag påminns om varför jag pluggar det jag gör och vart det kommer ta mig. Det kan nämligen vara väldigt svårt att påminna sig om det när man läser ett ämne som är lika inspirerande som ett svart hål.

Denna maträtt, denna råa fisk, är min absoluta favoriträtt. Egentligen har man svårt att tänka sig att rå fisk, ris och sjögräs är gott. Men mixar man detta, slänger till lite soya, wasabi och ingefära så har man gjort mig glad i minst en vecka. Förra lördagen promenerade jag och Stina in till stan och självklart käkade vi sushi. Eftersom man bor i en liten stad är sushiutbudet inte så stort, så man får ta vad som serveras. Då trodde jag att det skulle dröja ända tills Sofies födelsedag innan jag skulle få sushi igen. Tji fick jag, då vi blev bjudna på hemmagjord sushi igår på födelsedagsförfesten. Jag var i himlen, gud så gott det var.

Ibland får man så sjuka cravings efter sushi och när vi var ute o reste i somras dök det på igen, så jag och Jullan käkade sushi tre dagar på raken i Amsterdam. Dock betalade vi typ 130 spänn för 8 eller 10 bitar. Men det var så sjukt värt det! I samma veva där gick Micky runt och tjötade om hans herring (sill) som vi skulle äta till lunch och vi hade höga förväntningar eftersom sill också är hur gott som helst, men så fel det kan bli. Vi fick en vanlig enkel sillfile, utan någon marinad eller sås eller något som helst tillbehör. Detta åt man sedan på något som såg ut som ett korvbröd. Måste jag nämna att Julse och Micky fick äta upp våra också?

Imorse, eller egentligen tjugo i elva, begav sig jag och min kära kompanjon Sofie iväg för att träna. Vi hade bokat in oss på Step up med vår favoritinstruktör och var ganska så peppade. När passet väl började berättade han att vi skulle köra ett basicpass som vi sedan skulle utveckla till dubbelstep. Det innebär att man sätter ihop två brädor och stepar spegelvänt mot varandra, på båda brädorna samtidigt, och detta mina vänner, var bland det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Jag är nu, typ fyra timmar efter, fortfarande hög på endorfiner. Nu blir det till att göra iordning sig för att gå på födelsedagskalas och sedan skaka rumpa på Sivans. Kanske ska föreslå till Sofie att vi ska steppa på dansgolvet?

Lyssnar ganska ofta på On my way med Phil Collins på Spotify bara för att jag älskar Björnbröder. Har nu tagit en liten pluggpaus och tittar på "musikvideor" från filmen. Så mysiga och så bra :D






Vaknade, dock efter en natt med lite sömn, med en glad sprudlande energi inom mig. Den har vart borta länge, men det känns som gamla Linda är på rätt spår igen. Jag är glad, både inombords och utanpå, det är måndag och nu kan inget stoppa mig. Nu ska de här teorierna tyglas, möte med Kusin på Tuvfans avklaras, en föreläsning och sedan två träningspass för att sedan avsluta måndagen med kombomys. I am back on track!

Ligger i min säng. Pluggar. Borde inte göra det. Lazy sundays ska innehålla film, mys, långfrulle och vänner. Min söndag innehåller mig själv och diverse artiklar av några smarta snubbar inom konflikforskning. Hade fina ambitioner att gå till bibblan, men det öppnar tydligen inte förrän tolv på söndagar. Så sängen fick duga som pluggverkstad.

Idag är det 23 januari. Tre år sen vi begav oss iväg på vår första resa, där Jullan och äventyr väntade på mig, Erica och Sanna. Inte tänkt på den resan på länge. Måste nog kolla lite bilder. Här får ni en.

 

 

Jag vaknade utsövd idag, drog upp rullgardinen, förväntade mig regn, slask eller kanske till och med snö. Och vad får jag se? Solen! :D Är solen framme kan ju dagen inte gå fel tycker man. Och än så länge är den bra. Har helgplaner som inte är helt fel, en Hemsedaltripp att se fram emot och massa annat, hade dock en sjukt dålig föreläsning. Men vad gör väl det?