Linda

Har funderat en hel del över detta uttryck det senaste. Oftast följs det av citat som " i slutändan har du bara dig själv" och liknande klyschor som ensamma människor kommit på för att stärka varför de är ensamma och ingen klarar av dem. Bullshit skulle jag vilja säga.

Jag hade vart så liten om jag inte hade haft mina vänner och min familj. Ordet ensam kan man ju definiera, om man är ensam om man inte har pojkvän, ensam om man inte har någon familj eller ensam om man inte har vänner. Det sistnämnda skulle jag vilja säga är viktigast. Familjen tar man tyvärr lätt för given. Jag är så glad att jag har mina vänner. Både de "nya" här i Växjö och de gamla i Götlaborg, och sen de som spritt ut sig lite i världen. Har dock fått uppfattningen att man borde känna sig ensam om man inte har pojkvän, är det såpass? Jag känner dock inte att så är fallet. Vännerna mina fyller alla funktioner som en pojkvän skulle göra. Tror jag? Och sambo har jag ju redan.

 

Jag har ju trots allt redan människor att dela livet med. :D haha