Move that ass!
En tanke slog mig igår när vi stretchade (efter det förövrigt) jobbigaste affropasset någonsin; Fan va glad jag är som har en fungerande kropp, jag kan springa, dansa och röra på mig utan problem. Visst mina knän är väl inte de bästa men de funkar.
Jag tror inte jag känner en enda person som är helt nöjd med sin kropp, man är antingen för smal, för tjock, för lång, för kort, för hårig, för blek osv men man tänker aldrig på det faktum att man är frisk och har möjligheten att ta sig för vad som helst och oftast är det ens väl fungerande ben och kropp som tar en dit. Man hör ofta om folk som får cancer eller diverse andra sjukdomar, mer sällan får man höra om de som är friska. Jag ska börja uppskatta varje dag som man vaknar upp frisk och varje gång jag får träna. Saker man tar för givet, men som gör livet roligare och lättare.
Känns som om detta blev lite klyschigt nu, men det slog mig att jag har mycket att vara glad över i mitt slentrianliv också :D
